Det pekar uppåt för Byggsverige

Byggvärlden 2011-02-03

Statistiken är tydlig: nu pekar kurvorna uppåt. Sverige Byggers byggstartsindex och projekteringsindex visar stark tillväxt.

Byggvärlden kommer i varje nummer att kunna presentera statistik över utvecklingen i Byggsverige. Uppgifterna kommer från Sverige Bygger, som samlar in information om byggprojekt.
Byggstartsindex är ett rullande månadsindex, som mäter verkliga byggstarter under 12 månader, jämfört med ett år tillbaka. Byggen som är kostnadsberäknade till mellan 1 och 500 miljoner kronor finns med i statistiken. Minst en entreprenör ska vara upphandlad.
Som ni kan se finns det många heta regioner - exempelvis Stockholm med ett byggstartsindex på plus 49 procent.
Totalt för hela landet visar byggstartsindex ett plus på 38 procent. Trendbrottet skedde hösten 2009. Sedan dess har en positiv utveckling kunnat skönjas.
Sämst ser det ut i Kalmar län med ett minus på 26 procent. Det kan förklaras med en nedgång i kategorin lokaler. Under 2009 registrerades tre stora sjukhusprojekt (i Kalmar, Västervik och Oskarshamn), värda sammanlagt 900 miljoner kronor. Några motsvarande projekt fanns inte 2010.
Under lågkonjunkturen var det anläggning som höll uppe byggkonjunkturen i landet, men nu är det andra kategorier som ligger bakom lyftet. Framför allt är det den konjunkturkänsliga kategorin bostäder, med plus 96 procent, som ger effekt.
Bryter man ner siffrorna lokalt och på olika kategorier är det inte alltid lika positivt överallt. Men den generella trenden är tydlig: utvecklingen för byggbranschen ser oerhört positiv ut.
- Den trenden bekräftas när vi ringer och talar med våra uppgiftslämnare, säger Lars Johansson, redaktionschef på Sverige Bygger och ansvarig för insamlingen av information om byggprojekt.
Sverige Bygger mäter också projekt i tidigare skeden i ett projekteringsindex. Projekt med någon upphandlad konsult i projekteringsskedet räknas. Det indexet visade en dipp för ett år sedan, men nu pekar kurvan uppåt med plus 7 procent.

Arbetsplatsolyckorna på historiskt låg nivå

Byggindustrin 2010-11-18


Olycksfrekvensen minskade med 10 procent mellan 2008 och 2009.

Under 2009 registrerades 1 509 olyckor inom bygg och anläggning. Det innebär 10, 2 olyckor per 1 000 sysselsatta och är en minskning av olycksfrekvensen med 10 procent från 2008.
Det är den lägsta olycksfrekvensen som har noterats hittills i branschen, enligt en sammanställning av arbetsskador inom byggindustrin 2009, som Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert på Sveriges Byggindustrier, BI, och Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd, har gjort.
De vanligaste olyckorna är kopplade till maskiner och verktyg, fallolyckor, materialfel och hanteringsskador. Den största minskningen i antal finns i kategorin skador från verktyg. Men den största relativa minskningen, 25 procent, har skett i skador på grund av fysisk överbelastning och av materialfel, som minskat med 23 procent. Fallolyckorna, som också är vanliga, har också minskat påtagligt.
Den stadigt minskande olycksstatistiken under 2000-talet är inget som förvånar Björn Samuelson.
– Däremot är det överraskande att antalet olyckor sjunker i accelererande takt. Särskilt glädjande är det att fallolyckorna minskar, eftersom det i regel är dessa som ger allvarliga skador, säger Björn Samuelson.
Han tror att en förklaring till den positiva utvecklingen är att företagen har skärpt sig vad gäller arbetsmiljöarbetet ute på byggena.
– Jag tror att man har bättre disciplin på byggplatserna nu än tidigare, att både myndigheters och egna föreskrifter och regelverk inte bara är en pappersprodukt utan tillämpas i större utsträckning.
Även de arbetsrelaterade sjukdomarna fortsätter att minska. Under 2009 anmäldes 424 fall. Det är 121 färre än 2008 och innebär en sjukdomsfrekvens med 2,9 fall per
1 000 anställda, vilket är en minskning med 14 procent. Fortfarande är det belastningsskadorna som dominerar. Andra vanliga sjukdomsorsaker är buller, vibrationsskador och sådana som orsakas av kemikalier.
Trots ökat säkerhetstänkande förolyckades åtta personer i samband med bygg- och anläggningsjobb under 2009. Det är sex färre än 2008, men motsvarar genomsnittet av dödsolyckor under den senaste tioårsperioden.
De flesta dödsolyckorna inträffade i början av 2009 och antalet minskade kraftigt under andra halvåret. En förklaring till det kan enligt Björn Samuelson vara att konjunkturnedgången innebar att de minst erfarna fick lämna branschen. En annan tänkbar förklaring är en ökad medvetenhet efter två år med relativt sett många dödsolyckor.
Är det möjligt att helt undvika dödsolyckor?
– En nollvision ska man ha. Men det är inte realistiskt att tro att det inte kommer att ske några olyckor alls. Det kommer alltid att inträffa saker som man inte kan förutse, säger Björn Samuelson.
Fallolyckor ligger bakom en stor andel skador och dödsfall i Sverige varje år. Varje år inträffar 1 500 dödsfall i Sverige på grund av fallolyckor. De flesta, 1 360 dödsfall, sker i hemmen. Varje år skadas 75 000 personer svårt av fall och 200 000 personer får lindrigare skador i fallolyckor.
Mot den bakgrunden är antalet dödsolyckor i byggbranschen förhållandevis litet.
– Därmed inte sagt att vi ska slå oss till ro. Varje dödsfall är tragiskt, säger Björn Samuelson.

Träbyggare vill ha nya jobb

Byggvärlden 2010-07-08

Trähusbyggarna flyttar fram positionerna. Nu vill de ha jobb när miljonprogrammen ska renoveras.

Under ett seminarium i Almedalen presenterade Sveriges Träbyggnadskansli ett nytt koncept för att renovera miljonprogrammen. Målet är att förbättra området socialt, att göra det billigt och att få energieffektiva bostäder.
- Det skulle vara väldigt intressant att få prova detta i ett område och visa att det fungerar, säger Erik Lindbäck, som driver Lindbäcks bygg.
Han är upphovsman till konceptet, som också innehåller nybyggnad – en förtätning av områdena. Första steget är att bygga en helt ny huskropp, intill de befintliga miljonprogramshusen. I trä förstås. De boende i de hus som renoveras kan då flytta över till det nybyggda, som är högre än de befintliga.
Sen rivs ett gammalt hus och ersätts med ett nytt, på samma grundplatta. Därefter rivs de andra husen och ersätts, även de, med nya.
Husen byggs visserligen nya men på befintlig bottenplatta. Och eftersom de tillverkas i fabrik med hög industrialiseringsgrad blir byggkostnaden relativt låg. Erik Lindbäck beräknar att de kommer att kosta cirka 11 500 kronor per kvadrat att bygga.
Det är priser som tilltalar byggherrarna. Kurt Eliasson, vd för Sabo, de allmännyttiga bostadsföretagens organisation och ser ett stort behov av nya, hållbara lösningar för miljonprogrammet.
- Det gäller både nyproduktion och renovering, säger Kurt Eliasson.
I Lindbäcks fabrik i Piteå byggs i dag flerbostadshus med sammanlagt 800 lägenheter. 80 procent går på export till Mälardalen. Nu hoppas Erik Lindbäck få testa sin helhetslösning för miljonprogrammet.
- En stor fördel är att de boende kan bo kvar i området och att ungdomar får en chans till ett boende med låg hyra (jämfört med nybyggen), säger Erik Lindbäck.
För han ser som en del av konceptet att erbjuda korttidskontrakt till unga innan husen rivs.

Byggare tänker kortsiktigt

Byggvärlden 2010-06-21

Byggbolagen tänker kortsiktigt och tar inte hänsyn till livscykelkostnader. En ny undersökning visar att de i stället prioriterar låg produktionskostnad.

En färsk undersökning från Svensk byggtjänst visar att bara 20 procent av landets största bostadsbyggare tar stor hänsyn till livscykelkostnaden när de bygger nytt.
- Detta innebär att fyra av fem bostadsbyggare lägger för liten vikt vid livscykelperspektivet. Istället fokuserar de på en så låg produktionskostnad som möjligt. Att detta leder till högre driftskostnader och problem i brukarfasen blundar man för, säger Erik Hellqvist, vd på Svensk Byggtjänst i ett pressmeddelande.
Erik Hellqvist anser att det visar på ett allvarligt glapp mellan byggproduktionen och förvaltningsfasen då det gäller flerbostadshus.
- Produktionen borde syfta till att skapa bostäder som långsiktigt låga driftskostnader, hög boendekvalitet och låg miljöpåverkan. Men som det ser ut idag är målet får produktionsfasen allt för ofta ensidig prispress, menar Erik Hellqvist.
Industrifakta har på uppdrag av Svensk byggtjänst intervjuat 80 av de största byggherrarna inom flerfamiljsbostäder. Tillsammans står dessa för ungefär 90 procent av bostadsbyggandet i Sverige. Här finns allmännyttiga bostadsbolag, kooperativa byggherrar, privata hyresbolag och byggföretag som producerar bostadsrätter i egen regi. De har också gjort intervjuer med 20 av de ledande teknikkonsulterna och arkitektföretagen, berättar Erik Hellqvist.
73 procent av de tillfrågade byggherrarna uppger att den vanligaste orsaken till att man håller nere investeringskostnaderna vid nyproduktion av flerfamiljshus, är svårigheter att få ihop den kortsiktiga kalkylen.

Nya Torget i Norrköping bebyggs genom Botrygg Bygg AB

Norrköpings Tidningar 2010-06-15

Byggföretaget Bo-Trygg AB föreslås få bygga bostäder på Nya Torget. Som i sig innebär att torgytan krymps. Så lyder förslaget inför dagens sammanträde med stadsplaneringsnämnden.

Nya Torget är fortfarande för stort och för ödsligt. Under årens lopp har det kommit olika förslag och planer på torgets förnyelse. Med kanonsalut presenterades senhösten 1999 de senaste idéerna om att blåsa mer liv i torget. Det blev en liten fontän och ett 15 meter högt belysningstorn.

Gått utförTorgets storlek har annars ett klart samband med forna tiders torghandel. Som fyllde ut större delen av ytan och det långt in på 1960-talet. Sedan dess har det bara gått utför, både med kommersen och med folklivet.

Stadsbyggnadskontoret har under en tid sökt en aktör som är villig att bebygga och utveckla torget. Den aktören är BoTrygg AB, som har lämnat in ansökan om att få bygga bostäder på den östra delen av torget, ut mot Generalsgatan och mitt emot äldreboendet Generalen.

Restaurang och butikerStadsbyggnadskontorets förslag går ut på att nämnden ger klartecken om ett markanvisningsavtal, där BoTrygg får uppföra ett flerbostadshus, med allmänna lokaler i bottenplan, exempelvis restaurang och butiker. Köpeskillingen beräknas utgå från gällande markpris, i dag cirka 2 000 kronor per kvadratmeter bruttoarea. Samtidigt ska nämnden ta beslut om att det ska tas fram en ny detaljplan.

Det mest radikala förslaget under senare delen av 1990-talet gick ut på att man skapade en ny torgbildning genom att bygga hus på Nya Torget och att man i stället anlade ett mycket mindre torg, söder om saluhallen.

Riktigt så vågad är inte stadsbyggnadskontorets intention. De nya byggnaderna ska rama in torget och ge förutsättningar för uteserveringar. Höjdskillnaden sägs ge bra förutsättningar för parkeringsplan under marknivån.

Det som påverkas i den östra delen av torget är parkeringar, en transformator och en offentlig toalett.

Så ska övre Vasastaden se ut

Östgöta Correspondenten 2010-06-14

Planerna för den första etappen i jättebostadsprojektet i övre Vasastaden presenterades på måndagen. Konsten blir ett viktigt inslag när 700 nya bostäder ska byggas.

Omvandlingsprojektet av övre Vasastaden har pågått sedan 2002. Nu finns de omfattande planerna på pränt.

- Äntligen. Nu har vi landat och jag känner lättnad och en glädje, säger kommunalrådet Muharrem Demirok (C) när han tillsammans med tre byggherrar presenterade planförslaget för stadsdelen.

Ny entré från norr Sex kvarter med 700 bostäder, ett nytt torg, små parker, nya butiker och en helt ny entré från norr till innerstaden ska forma stadsdelen mellan Slöjdgatan och Industrigatan och mot Sveagatan och Östgötagatan.
Kommunledningen betonar att det blir blandade upplåtelseformer, både hyres- och bostadsrätter.

- Här ska man kunna bo oavsett ålder och ekonomisk köpkraft, det blir både enklare och exklusivt, säger Muharrem Demirok.
- Det kommer att bli många men framförallt bra bostäder.

Bland de större i landet Stångåstaden, JM och Botrygg Bygg delar på uppdraget. De sistnämnda står för merparten av den första etappen, 400 bostäder.

- Det här blir vårt största pågående bostadsprojekt och bland de större i landet, säger vd Michael Cocozza.

Konstprojekt Konsten ska vara i fokus i utformningen. Botrygg Bygg samarbetar med Christer Fällman, kommunansvarig för den offentliga konsten, och såväl lokala som några av Sveriges främsta konstnärer ska engageras.

- Konst är väldigt underskattat som medel att skapa värden, inte bara ekonomiska värden. Det blir både ett bostads- och ett konstprojekt och det kommer att skapa många besökare, säger Michael Cocozza.
Första spadtaget i den första etappen beräknas ske före årsskiftet.

”Dags att sluta experimentera”

Byggvärlden 2010-06-03

Taken rasar och fasader läcker. Nu kommer krav på bättre kontroll av nya metoder.
- Branschen gör fullskaleexperiment som drabbar slutkonsumenten, säger Jan Söderström, byggexpert i tv-serien Fuskbyggarna.

Under vintern har mer än 150 tak rasat, vilket kunde ha orsakat mycket stora dödssiffror. Dessutom har fuktskandalerna med de enstegstätade, putsade fasaderna delat byggbranschen i två läger.
Jan Söderström, byggnadsingenjör på Villaägarnas Riksförbund och byggexpert i tv-programmet Fuskbyggarna, anser att byggbranschen experimenterar mycket med nya metoder och material.
- Vi har förstört väldigt många fasader när vi har använt fel färger, som har stängt inne fukt, säger han.
Även Per-Erik Petersson, teknisk direktör på Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, anser att prövningen av nya byggmetoder brister.
- När det gäller takrasen kan det vara så att långa, slanka konstruktioner borde ha varit utprovade på ett bättre sätt. Dessutom använder man datorberäkningsprogram, som inte är ordentligt verifierade innan de sätts i bruk. Då blir det fel, säger Per-Erik Petersson.
Efter vinterns takras har många efterfrågat en kontroll av ritningar och utförande av en oberoende, tredje part. Men Per-Erik Petersson anser att det framför allt behövs ett kompetenslyft i byggbranschen och förordar en upprustning av byggforskningen.
- De som har byggt de putsade fasaderna har inte förstått konsekvenserna. I en bransch som genomsyras av hög kompetens hade man gjort på ett annat sätt. Antingen får man se till att ha tillräcklig kompetens för att bedöma tekniken, eller anlita expertis som gör en ordentlig bedömning, eller bygga en demonstrationsbyggnad, säger han.
Forskaren Ingemar Samuelson på SP har under lång tid arbetat med fuktproblemen i de putsade fasaderna. Han tycker att man kan kräva att byggbolag utvärderar nya byggmetoder i full skala i en tvåårsperiod innan man bygger i stor volym.
- I fallet med de putsade fasaderna var metoden energimässigt inte kontroversiell. Man tänkte energimässigt och löste ett energiproblem, men tänkte inte på konsekvenserna för fukten, säger Ingemar Samuelson.
Jan Söderström anser att det behövs någon form av garanti, som säkerställer att entreprenör eller materialleverantör betalar för en skada som de har orsakat, om den visar sig inom tio år. Och han förespråkar en försäkring, som täcker skadorna om entreprenör eller materialleverantör har gått i konkurs.
Han vill också se en skärpning av byggfelsförsäkringen. I dagsläget tycker han att det är alldeles för lätt för försäkringsbolagen att krypa ur sina åtaganden.
- Och det borde finnas ett bättre sätt från det allmänna att se till att småhusägaren verkligen har en byggfelsförsäkring. Vi har några fall där entreprenören har sagt att han fixar byggfelsförsäkring och småhusägaren har betalat, och sen visar det sig att entreprenören inte har köpt någon, säger Jan Söderström.