Nya Torget i Norrköping bebyggs genom Botrygg Bygg AB

Norrköpings Tidningar 2010-06-15

Byggföretaget Bo-Trygg AB föreslås få bygga bostäder på Nya Torget. Som i sig innebär att torgytan krymps. Så lyder förslaget inför dagens sammanträde med stadsplaneringsnämnden.

Nya Torget är fortfarande för stort och för ödsligt. Under årens lopp har det kommit olika förslag och planer på torgets förnyelse. Med kanonsalut presenterades senhösten 1999 de senaste idéerna om att blåsa mer liv i torget. Det blev en liten fontän och ett 15 meter högt belysningstorn.

Gått utförTorgets storlek har annars ett klart samband med forna tiders torghandel. Som fyllde ut större delen av ytan och det långt in på 1960-talet. Sedan dess har det bara gått utför, både med kommersen och med folklivet.

Stadsbyggnadskontoret har under en tid sökt en aktör som är villig att bebygga och utveckla torget. Den aktören är BoTrygg AB, som har lämnat in ansökan om att få bygga bostäder på den östra delen av torget, ut mot Generalsgatan och mitt emot äldreboendet Generalen.

Restaurang och butikerStadsbyggnadskontorets förslag går ut på att nämnden ger klartecken om ett markanvisningsavtal, där BoTrygg får uppföra ett flerbostadshus, med allmänna lokaler i bottenplan, exempelvis restaurang och butiker. Köpeskillingen beräknas utgå från gällande markpris, i dag cirka 2 000 kronor per kvadratmeter bruttoarea. Samtidigt ska nämnden ta beslut om att det ska tas fram en ny detaljplan.

Det mest radikala förslaget under senare delen av 1990-talet gick ut på att man skapade en ny torgbildning genom att bygga hus på Nya Torget och att man i stället anlade ett mycket mindre torg, söder om saluhallen.

Riktigt så vågad är inte stadsbyggnadskontorets intention. De nya byggnaderna ska rama in torget och ge förutsättningar för uteserveringar. Höjdskillnaden sägs ge bra förutsättningar för parkeringsplan under marknivån.

Det som påverkas i den östra delen av torget är parkeringar, en transformator och en offentlig toalett.

Så ska övre Vasastaden se ut

Östgöta Correspondenten 2010-06-14

Planerna för den första etappen i jättebostadsprojektet i övre Vasastaden presenterades på måndagen. Konsten blir ett viktigt inslag när 700 nya bostäder ska byggas.

Omvandlingsprojektet av övre Vasastaden har pågått sedan 2002. Nu finns de omfattande planerna på pränt.

- Äntligen. Nu har vi landat och jag känner lättnad och en glädje, säger kommunalrådet Muharrem Demirok (C) när han tillsammans med tre byggherrar presenterade planförslaget för stadsdelen.

Ny entré från norr Sex kvarter med 700 bostäder, ett nytt torg, små parker, nya butiker och en helt ny entré från norr till innerstaden ska forma stadsdelen mellan Slöjdgatan och Industrigatan och mot Sveagatan och Östgötagatan.
Kommunledningen betonar att det blir blandade upplåtelseformer, både hyres- och bostadsrätter.

- Här ska man kunna bo oavsett ålder och ekonomisk köpkraft, det blir både enklare och exklusivt, säger Muharrem Demirok.
- Det kommer att bli många men framförallt bra bostäder.

Bland de större i landet Stångåstaden, JM och Botrygg Bygg delar på uppdraget. De sistnämnda står för merparten av den första etappen, 400 bostäder.

- Det här blir vårt största pågående bostadsprojekt och bland de större i landet, säger vd Michael Cocozza.

Konstprojekt Konsten ska vara i fokus i utformningen. Botrygg Bygg samarbetar med Christer Fällman, kommunansvarig för den offentliga konsten, och såväl lokala som några av Sveriges främsta konstnärer ska engageras.

- Konst är väldigt underskattat som medel att skapa värden, inte bara ekonomiska värden. Det blir både ett bostads- och ett konstprojekt och det kommer att skapa många besökare, säger Michael Cocozza.
Första spadtaget i den första etappen beräknas ske före årsskiftet.

”Dags att sluta experimentera”

Byggvärlden 2010-06-03

Taken rasar och fasader läcker. Nu kommer krav på bättre kontroll av nya metoder.
- Branschen gör fullskaleexperiment som drabbar slutkonsumenten, säger Jan Söderström, byggexpert i tv-serien Fuskbyggarna.

Under vintern har mer än 150 tak rasat, vilket kunde ha orsakat mycket stora dödssiffror. Dessutom har fuktskandalerna med de enstegstätade, putsade fasaderna delat byggbranschen i två läger.
Jan Söderström, byggnadsingenjör på Villaägarnas Riksförbund och byggexpert i tv-programmet Fuskbyggarna, anser att byggbranschen experimenterar mycket med nya metoder och material.
- Vi har förstört väldigt många fasader när vi har använt fel färger, som har stängt inne fukt, säger han.
Även Per-Erik Petersson, teknisk direktör på Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, anser att prövningen av nya byggmetoder brister.
- När det gäller takrasen kan det vara så att långa, slanka konstruktioner borde ha varit utprovade på ett bättre sätt. Dessutom använder man datorberäkningsprogram, som inte är ordentligt verifierade innan de sätts i bruk. Då blir det fel, säger Per-Erik Petersson.
Efter vinterns takras har många efterfrågat en kontroll av ritningar och utförande av en oberoende, tredje part. Men Per-Erik Petersson anser att det framför allt behövs ett kompetenslyft i byggbranschen och förordar en upprustning av byggforskningen.
- De som har byggt de putsade fasaderna har inte förstått konsekvenserna. I en bransch som genomsyras av hög kompetens hade man gjort på ett annat sätt. Antingen får man se till att ha tillräcklig kompetens för att bedöma tekniken, eller anlita expertis som gör en ordentlig bedömning, eller bygga en demonstrationsbyggnad, säger han.
Forskaren Ingemar Samuelson på SP har under lång tid arbetat med fuktproblemen i de putsade fasaderna. Han tycker att man kan kräva att byggbolag utvärderar nya byggmetoder i full skala i en tvåårsperiod innan man bygger i stor volym.
- I fallet med de putsade fasaderna var metoden energimässigt inte kontroversiell. Man tänkte energimässigt och löste ett energiproblem, men tänkte inte på konsekvenserna för fukten, säger Ingemar Samuelson.
Jan Söderström anser att det behövs någon form av garanti, som säkerställer att entreprenör eller materialleverantör betalar för en skada som de har orsakat, om den visar sig inom tio år. Och han förespråkar en försäkring, som täcker skadorna om entreprenör eller materialleverantör har gått i konkurs.
Han vill också se en skärpning av byggfelsförsäkringen. I dagsläget tycker han att det är alldeles för lätt för försäkringsbolagen att krypa ur sina åtaganden.
- Och det borde finnas ett bättre sätt från det allmänna att se till att småhusägaren verkligen har en byggfelsförsäkring. Vi har några fall där entreprenören har sagt att han fixar byggfelsförsäkring och småhusägaren har betalat, och sen visar det sig att entreprenören inte har köpt någon, säger Jan Söderström.

Hyresrätter fokus i Fullriggaren

Byggvärlden 2010-05-25

Västra Hamnen i Malmö får ett nytt bostadsområde med fokus på hyresrätter. Totalt ska 600 lägenheter byggas i Fullriggaren.

I veckan tas det första spadtaget för Fullriggaren, ett nytt bostadsområde i Västra Hamnen, Malmö. Totalt ska 600 lägenheter byggas varav de första ska vara klara för inflyttning hösten 2011. Hela området ska stå klart året efter.

Malmö stad och byggherrarnas samverkansgrupp kallar satsningen för ett exempel på den blandade staden.
– 75 procent av lägenheterna ska bestå av hyresrätter, resten av bostadsrätter och ägarlägenheter. Dessutom bygger vi en förskola, kontor och butiker så det blir en väldigt blandad stad, säger Bengt Nevsten, ordförande för Fullriggarens byggherregrupp.

Annars ser ju området, enligt ritningarna, rätt likt ut vilket modernt förortsområde som helst. Vad gör Fullriggaren speciellt, enligt dig?
– Det beror ju på vad man lägger i begreppet förort. Fullriggaren blir ett hållbart bostadsområde och det betyder inte nödvändigtvis att det är annorlunda i utseendet. Men det kommer att byggas mer än 14 000 kvadratmeter gröna tak. En del av husen blir passivhus. Övriga hus uppförs som minienergihus. Dessutom blir alla som flyttar in anslutna till en bilpool, säger Bengt Nevsten.
Det är tolv byggherrar som tillsammans ska bygga Fullriggaren.

Ni jobbar i en samverkansgrupp. Hur ser samarbetet ut?
– Vi träffas regelbundet, med eller utan kommunen. På mötena informeras vi om allt vi vill veta och vi diskuterar olika saker. Det kan vara om byggandet av solfångare och avfallskvarnar. Det ger gemensamma referensramar men sedan verkar ju byggherrarna var och en för sig, säger Bengt Nevsten.


Herrarna bakom riggen:
Byggherrarna som uppför Fullriggaren är: Bengt Nevsten Fastigheter, Botrygg Göteborg, Byggnads AB Tornahem, ByggVesta, Derome, Fastighets AB Briggen, Haga Gruppen, HSB Malmö, Nevsten Fastighets AB, Parkering Malmö, Stena Fastigheter Malmö och White arkitekter.

Lågvatten för ägarlägenheter

Byggindustrin 2010-05-06


Av de 14 527 nybyggda lägenheter som blev klara i flerbostadshus 2009 var det bara sex stycken som var ägarlägenheter.

Antalet nyproducerade ägarlägenheter förra året var försvinnande litet, visar statistik från SCB. Bara sex stycken färdigställdes i nya flerbostadshus, samtliga av dem i Västra Götaland.
Bostadsbyggandet minskade totalt med 28 procent under 2009 jämfört med året innan. Allrastörst var minskningenav antalet lägenheter i småhus. År 2009 färdigställdes totalt 22 900 lägenheter i nybyggda hus. Av dessa var 8 373 i småhus och 14 527 i flerbostadshus. Antalet färdigställda lägenheter i småhus minskade med 31 procent och flerbostadshus med 27 procent jämfört med år 2008.
Antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshusen minskade för samtliga ägarkategorier utom stat, landsting och kommun. Lägenhetsbyggandet i denna ägarkategori ökade med 15 procent jämfört med 2008.  Som andel av det totala antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus svarade dessa för tre procent år 2009 och två procent år 2008.
Mer än hälften av lägenheterna i nybyggda flerbostadshus är bostadsrätter. Under 2009 färdigställdes totalt 7 723 bostadsrätter, vilket motsvarar 53 procent av nybyggandet. Det kan jämföras med 1995 då en av tio nybyggda lägenheter i flerbostadshus var bostadsrätt.

Byggpolitiken splittrar blocken

Byggvärlden 2010-03-24

De rödgröna vill återinföra investeringsstödet för hyresrätter och införa en tredjepartsgranskning i byggprocessen. Några tydliga skiljelinjer framkom mellan blocken i den partipolitiska debatt som arrangerades under Nordbyggmässans första dag.

I tisdagseftermiddagens debatt fanns samtliga riksdagspartier representerade. De mest kända namnen var kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (KD) och språkröret Maria Wetterstrand (MP).
Energieffektiviseringar i byggnadsbeståndet var första punkten på dagordningen. Vänsterpartiets Egon Frid gav en känga till alliansregeringen, som han inte tyckte hade gjort ”i stort sett någonting”.
– Det är förlorade år i energiomställningen, sa han.
Men Mats Odell gav honom mothugg och menade att de rödgröna i princip har varit i regeringsställning sedan miljonprogrammet byggdes
– Regeringen har ett ambitiöst energieffektiviseringsprogram. Det är ett femårsprogram där vi tillför 300 miljoner om året utöver tidigare politik, sa Mats Odell.
Maria Wetterstrand vill se en skärpning av byggnormerna, men det gillade inte ministern.
– Sverige har 55 procent högre byggkostnad än genomsnittet i Europa. Risken med hårdare byggnormer är att det inte byggs någonting, sa han.
Mats Odell berättade också att regeringen har påbörjat ett arbete för att få till stånd ett samarbete kring upprustningen av miljonprogrammet. Arbetet omfattar hittills Malmö, Göteborg, Södertälje, Stockholm och Uppsala.
– Jag skulle vilja åstadkomma en pakt med fastighetsägarna, kommunen och de boende, sa han och lyfte upp Peabs samarbete med Telge i Södertälje som ett lyckat exempel.
En åhörare påpekade att kommunerna ofta ger markanvisningar till de stora byggbolagen, och undrade hur politikerna ser på tävlingar för att öka konkurrensen i markfördelningen.
– Det kanske är en viss feghet som gör att man tilldelar mark till de största. Man kanske inte ska vara så rädd för att ta in mindre aktörer i branschen, sa Anti Avsan från Moderaterna.
– Vi vill ha blandade upplåtelseformer. Då är det rimligt att dela in områden in mindre ytor för att få bättre konkurrens, större blandning och högre kvalitet, sa Maria Wetterstrand.
På frågan om vilka lärdomar man har dragit från den senaste tidens takras svarade Lennart Pettersson från Centern att signalerna från miljödepartementet är att det handlar om byggfel.
– Jag tror att Andreas Carlgren har sagt att i ett fall har man byggt efter konstens alla regler. Ändå rasar det. Det kan bero på beställaren eller en slarvig byggare. Det kan ju inte bero på oss i alla fall, sa Lennart Pettersson.
Med anledning av takrasen togs även frågan om en tredjepartskontroll i byggprocessen upp i debatten. Egon Frid meddelade att de rödgröna kommer att föreslå en tredjepartskontroll i processen kring den nya plan- och bygglagen.
– Regeringen har valt att inte ta med det, de litar fortfarande på egenkontrollen. Men det krävs en bättre kontroll, egenkontrollen kommer inte att räcka, sa Egon Frid.
Carina Moberg från Socialdemokraterna slog ett slag för investeringsstödet till hyresrätter, som de rödgröna vill återinföra om de får makten
– Nu är det dags att göra bokslut. Det byggdes 127 000 bostäder under föregående mandatperiod, under den här blir det kanske 84 000–85 000 bostäder. För mig är det tillräckliga bevis för att investeringsstödet har verkan, sa hon.
Men Mats Odell tyckte att man ska titta i ett längre perspektiv och påpekade att Sverige har byggt mindre per invånare än sina nordiska grannländer per invånare.
– Med 55 procent högre byggkostnader då är det inte nya subventioner som är lösningen. Det är fasta, långsiktiga spelregler, sa Mats Odell.

"Olyckan det värsta jag varit med om"

Byggvärlden 2010-03-03

Maria Lidström är projektledare för utbyggnaden av Kista Galleria - som kostade en person livet.
- Det har varit ett otroligt utvecklande projekt, men samtidigt är olyckan det värsta jag har varit med om, säger hon.Nu har hon nominerats till Årets byggchef.

När raset inträffade var Maria Lidström på semester i Småland. Hon fick ett telefonsamtal från en kollega, som ropade och skrek.
- Han ser hur kranen svajar och är jätteupprörd, berättar Maria Lidström.
Hon förstår inte riktigt vad kollegan säger, lägger på luren men ringer upp igen.
- Jag förstår direkt att jag måste tillbaka till Stockholm och ringer min familj som är ute och fiskar. Vi kom till Stockholm vid niotiden på kvällen och det var som en krigszon här.
Forsen Projekt har projekt- och byggledningsuppdraget för utbyggnaden av Kista Galleria. Dagen efter olyckan undrade alla vad som skulle hända. Arbetsmiljöverket stängde bygget.
- Vi blev en organisation i kris, alla mådde dåligt och började tappa självförtroendet.
Maria Lidström lade stor kraft på att coacha och peppa medarbetarna. Det blev många möten för att medarbetarna skulle få prata av sig. De anställda fick möjlighet att träffa en psykolog, vilket även Maria Lidström gjorde ett par gånger.
- För mig hjälpte inte det. Det var för generellt hållet, och när man kom in på byggspecifika detaljer förstod inte psykologen. För mig hjälpte det mer att prata med kolleger och den ledarskapscoach som jag redan gick hos. Där fick jag hjälp att bolla, prioritera och sortera, berättar hon.
Maria Lidström lade mycket tid på att kommunicera med beställaren Kista Galleria, att planera, göra omprioriteringar och räkna på ekonomin. Hon mådde själv dåligt, men kopplade bort känslorna för att fokusera på uppgiften.
- Men sen kom en kväll i oktober när jag blev så trött. Jag tänkte "nu faller jag ihop och blir en blöt fläck på golvet." Men på morgonen när jag vaknade kände jag att jag måste gå stärkt ur det här.
Den natten blev ett slags vändpunkt. På morgonen kände hon sig härdad, som om hon hade fått skyddande fiskfjäll på huden.
- Det var så mycket kritik och media och man kände sådana skuld. Men efter den natten rann allt vad folk sa bara av mig, berättar hon.
Det är första gången som Maria Lidström är projektledare för ett så stort, komplext och föränderligt projekt. Men hennes sätt att leda projektet har gett henne en nominering till priset Årets byggchef. "En riktig chef, när allt sätts på det yttersta" skriver den kollega som har nominerat henne.
Raset orsakades av att en avväxlingsbalk gavs ett allt för smalt liv.
I förfrågningsunderlaget var livmåttet angivet till 25 millimeter, men ändrades hos konstruktionsfirman Cremona till 7 millimeter. Den slutliga balken som producerades efter raset fick ett 25 millimetersliv - ett väl tilltaget mått, enligt bedömare.
- Att ett fel slår igenom ända till produktion och montage är ofattbart och extremt ovanligt, säger Maria Lidström.
I början av september hade man jobbat ikapp förseningen efter raset. Men den 11 september upptäcktes att en balk på bygget höll på att vrida sig. Då stoppades bygget igen och Ruukki projekterade om allt.
I dag, när byggprojektet är i slutskedet, är Maria Lidström stolt över att hon klarade av den enorma press som raset innebar.
- Det var en stor psykisk press att klara de ordinarie arbetsuppgifterna och de extraordinära. Men vi lyckades inviga på det datum som vi hade bestämt två år tidigare.
Hon känner också tacksamhet gentemot tjänstemän, hantverkare och beställare.
- Det här fantastiska gänget har gjort att vi har kunnat lyckas trots olyckans stora påverkan tidsmässigt och emotionellt. Alla har kämpat så mycket och lagt sin själ i det här. Och vi har haft en tydlig och engagerad beställare, säger hon.
Själv upplever Maria Lidström att hon har blivit mindre mottaglig för kritik efter olyckan. Hon känner sig starkare och självsäkrare.
- Och jag vet att alla mynt har två sidor.
Men hon tänker på olyckan varje dag. Hon får tårar i ögonen när hon berättar om änkan och de två barnen som förlorade sin pappa i raset.
- Prästen tog hit frun dagen efter olyckan. Hon satt här i vårt fikarum med barnen och grät. Hennes lidande var fruktansvärt. Det är det som är så fruktansvärt, att den familjen har blivit splittrad.