Trög start för svenska ägarlägenheter

Byggindustrin 2010-01-28


Intresset för ägarlägenheter är fortsatt svalt. Hittills har bara sjutton stycken nya lägenheter registrerats i hela landet. Särskilt storstäderna och de stora byggbolagen lyser med sin frånvaro.

Ägarlägenheterna har haft allt annat än en flygande start. När Lantmäteriet gjorde en sammanställning av hur många ägarlägenheter som registrerats i fastighetsregistret under 2009 noterades bara 17 stycken.
- Det är en ombyggd lada på Öland, en nybyggnation i Tanum och en ombyggnation i Karlstad, berättar Agneta Ericsson, marknadschef på Lantmäteriet.

När ägarlägenheter blev en ny upplåtelseform i maj 2009 jublade många stora aktörer på svensk bygg- och bostadsmarknad. De hade efterlyst ägarlägenheter, som är en vanlig boendeform i andra länder, i många år. Men hittills har inget av de större bolagen något planerat projekt med ägarlägenheter. Organisationen Bofrämjandet var en av de mer aktiva påtryckarna för införandet av ägarlägenheter. Vd Calle Gustafson kan nu konstatera att det gått trögare än han trott.
- Jag tycker att storföretagen borde vara mer aktiva men det är väl så att de vet vad de har och avvaktar istället. Slutkunden måste också hinna få kunskap, jämför med tredimensionell fastighetsbildning som också gick trögt i starten, säger han.
Hyresregleringen, som ska följa bruksvärdesprincipen, är enligt Calle Gustafson en anledning till det låga intresset.
- Det går inte att göra någon vinst på att hyra ut en ägarlägenhet. Hade du haft större möjligheter att ta ut hyra för att täcka dina kostnader skulle intresset varit större.

Botryggs vd Michael Cocozza berättar att företaget ville bygga 70 stycken ägarlägenheter i Hammarby sjöstad under 2009, men projektet föll på att bankerna inte gav klartecken. Istället byggde Botrygg bostadsrätter på platsen.
- Bankerna var tveksamma eftersom de inte har någon marknad att jämföra ägarlägenheterna med, säger Michael Cocozza.
?- Det skulle ha blivit mer fart om det hade varit tillåtet att ombilda befintliga hyreslägenheter till ägarlägenheter istället. Då hade de som bygger dessutom kunnat frigöra kapital för att investera i nya bostadsbyggen, fortsätter han.
I närheten av Malmö arena i Oxie planerar Skandinavisk Fastighetsfond för 300 nya bostäder, varav en tredjedel ägarlägenheter. Men även här är finansieringen för ägardelen högst osäker.
- Samfälligheten som ägarlägenheterna tillhör har företrädesrätt framför banken om någon medlem hamnar på obestånd. Bankerna vill inte ta risk på något de inte kan kontrollera, därför kommer det bli svårt för privatkunder att få lån hos banken, säger Jan Severa, vd på Skandinavisk Fastighetsfond.
Jan Severa skulle vilja börja bygga ägarlägenheterna i april 2010, men får starta med bostadsrätterna istället.
- Vi skjuter på ägarlägenheterna till 2011 och hoppas att bankerna hittat en modell där de slipper ta risken själva till dess, säger han.

Dramatisk minskning av dödsolyckor i branschen

Byggindustrin 2010-01-26

Dödsolyckorna i byggbranschen minskade under 2009 med hälften jämfört 2008 enligt färsk statistik från Sveriges Byggindustrier.

År 2009 omkom åtta personer i arbetsolyckor sysselsatta med bygg- och anläggningsarbete. Av dessa åtta dödades tre i trafikolyckor ute i allmän trafik. Föregående år var antalet omkomna 14 personer.
I genomsnitt inträffar åtta dödsolyckor årligen i bygg- och anläggningsbranschen. Siffrorna för 2009 är alltså tillbaka på genomsnittlig nivå efter de två extrema åren 2007 och 2008.
- Orsakerna till den kraftiga minskningen är troligen flera, säger Björn Samuelson på Sveriges Byggindustrier. Dels skärptes säkerhetsarbetet i företagen efter de olyckliga åren, dels är det mycket slumpen som avgör variationen mellan åren på dessa internationellt sett låga nivåer. Sannolikt har också nedgången i konjunkturen påverkat utfallet.
Den vanligaste olycksorsaken sett över flera års statistik är olyckor med fordon inblandade, antingen inne på byggarbetsplatsen eller ute i allmän trafik.
I hela det svenska näringslivet sjönk antalet till 39 omkomna år 2009. Detta kan jämföras med 68 personer 2008. Som tidigare år var den högsta dödsolycksfrekvensen inom jord- och skogsbruk med 0,09 per 1000 sysselsatta. I bygg- och anläggning var frekvensen 0,05 per 1000 sysselsatta.

Nästan bara nollor i hyresförhandlingarna

Bofast 2009-12-09



Höstens hyresförhandlingar har hittills gått i nollans tecken. 33 värdar fryser hyran nästa år och några sänker eller rabatterar. Men nu tror många att trenden vänder och att främst höjningar är att vänta.

2009 års förhandlingssäsong gav genomsnittliga hyresökningar i allmännyttan på 3,05 procent. Men för nästa år ser nivån ut att bli avsevärt lägre. Snittet för de hyror som hittills förhandlats fram för 2010 ligger på 0,4 procent.

Först ut med en överenskommelse för nästa år blev Bollnäs Bostäder – som landade på oförändrade hyror. Så kallade noll-höjningar har sedan blivit höstens melodi. Varje vecka har nya pressmeddelanden om frysta hyror glidit in i redaktionens mejllåda. I början av december hade hyresgästföreningen förhandlat sig fram till nollavtal i 27 allmännyttiga bolag.

Motivet, från såväl bostadsbolagen som hyresgästföreningarna, är att räntorna är låga, att inflationstakten ramlat ner på minus och att den stigande arbetslösheten sänker hyresgästernas förmåga att betala höga hyror.

Även flera privatvärdar har gått med på att frysa hyrorna nästa år. Mest omskrivet blev lågprisbyggaren Michael Cocozzas fastighetsbolag Botrygg, men även fem privata fastighetsägare i Jönköping låter bli att höja hyran.

Ett kommunägt bostadsföretag, västgötska Alebyggen, har till och med accepterat en hyressänkning på 1,09 procent.

Ett par bolag ger också hyresgästerna rabatt på hyran, med hänvisning till den låga räntan. Upplands-Brohus både fryser hyrorna och betalar tillbaka så gott som hela 2009 års hyreshöjning på 2,75 procent. Och Armada Fastighets AB i Österåker ger sina hyresgäster en julklapp genom att halvera decemberhyran – fast de har ännu inte börjat förhandla om nästa års hyror.

Bara åtta bostadsbolag har hittills skrivit avtal om höjda hyror.

Men snart bryts nolltrenden. Det tror i alla fall Roland Sernlind, förhandlingsansvarig på Sabo.

– Det går lättare att komma överens med Hyresgästföreningen om frysta hyror, så nollorna kommer först. Det är knöligare och svårare med höjningarna. Men nu kommer höjningsavtalen börja rulla in, säger han.

Han får delvis medhåll från Pär Svanberg, bostadspolitisk chef på Hyresgästföreningens riksförbund.

– Det är klart att det går snabbare med nollhöjningarna. Det blir krångligare när bostadsbolagen yrkar på kraftigare höjningar.

Fast han förnekar att Hyresgästföreningen av strategiska skäl bara skulle släppa fram frysta hyror i förhandlingssäsongens början – vilket en del allmännyttiga företrädare misstänker.

– Det är naturligt att nollorna kommer först, säger Pär Svanberg.

Däremot tror han inte att det nu blir en ketchupeffekt med höjningar som rasar in – eller att det nu är slut på nya nollavtal.

– Det hoppas jag verkligen inte. De låga räntorna bör få komma även hyresgästerna till del. Vi kommer att pröva alla höjningskrav, för att se om bolagen inte klarar sig med den höjning de fick förra året, säger Pär Svanberg.

Saknas: utbildade samordnare av arbetsmiljön

Byggindustrin 2009-12-03


Byggherrarna hinner inte med – nu får de ett år till på sig att utbilda sina byggarbetsmiljösamordnare.
 

– Det är viktigt att företagen får den tid som behövs för att hinna genomföra utbildningar med god kvalitet, säger Gilbert Önsten på Arbetsmiljöverket.

Den 1 januari 2009 ändrades arbetsmiljölagen och föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete. De nya reglerna berör främst byggherren och handlar om samordning och ansvarsfördelning under hela byggprocessen.

En byggherre är numera skyldig att utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare, både för planering och projektering av byggnads- och anläggningsarbetet, och för utförandet av arbetet. Att utse en byggarbetsmiljösamordnare befriar dock inte byggherren från ansvar för de uppgifter som byggarbetsmiljösamordnaren ska utföra.

Men branschens företag har haft svårt att hinna utbilda sina byggarbetsmiljösamordnare. Beslutet om det nya regelpaketet kom en kort tid innan det skulle träda i kraft vid årsskiftet 2009. Därför skjuts utbildningskravet upp ett år och träder istället i kraft 1 januari 2011. Egentligen skulle byggarbetsmiljösamordnarna fått sin utbildning under 2009, men enligt Gilbert Önsten på Arbetsmiljöverket var det oklart ända fram till i april i år exakt vad utbildningen skulle innehålla.

– Det var en diskussion mellan oss och branschen om utbildningens innehåll, säger han.

Peab ska bygga Hässleholmsporten

Byggindustrin 2009-11-29


Peab har fått i uppdrag att bygga den så kallade Hässleholmporten i Hässleholm; landets första kombination av trygghetsboende och ägarlägenheter.

Hässleholmsporten blir 15 våningar hög, och den kommer att rymma 72 lägenheter och 6 ägarlägenheter.
Beställare är Kunskapsporten och kontraktssumman uppgår till 137 miljoner kronor.
Arbetet påbörjas i december och beräknas vara klart under våren 2012.

Stor brist på nya ingenjörer

Byggindustrin 2009-11-12

Det finns inte tillräckligt många utbildade ingenjörer, arkitekter, VVS-tekniker eller byggare. Branschen samarbetar därför för att få fler ungdomar att bygga det framtida samhället.

 

Anledningen: Trots det ekonomiska läget saknas arbetskraft. Enligt branschen behövs fler ungdomar med högre utbildning inom byggsektorn.

När många äldre arbetare går i pension saknas utbildad arbetskraft som kan ersätta dem. Redan nu börjar branschen se luckorna i leden efter pensionsavgångarna. Därför satsar samhällsbyggnadssektorn nu gemensamt på att få unga att utbilda sig rätt.

-Tillsammans når vi fler. Vi vill visa hur många spännande uppdrag som väntar efter en utbildning till exempelvis samhällsplanerare, högskole- eller civilingenjör, arkitekt eller VVS-tekniker, säger Lars Tullstedt från Sveriges byggindustrier i ett pressmeddelande.

Sektorn har bildat nätverket samhällsbyggarna och man startar med att visa upp sig, med en gemensam monter, på studentmässan i Göteborg den 12-14 november.

Bostadstrenden ser ljusare ut

Byggindustrin 2009-11-05

Låg ränta och full fart på andrahandsmarknaden får bostadsbyggandet att vända uppåt - med det sker från rekordlåg nivå.

Det fallande bostadsbyggandet har bottnat och börjat vända uppåt. Möjligen handlar det om ett positivt trendskifte  – och i så fall i linje med Sveriges Byggindustriers prognos som kom för ett par veckor sedan – men det sker från historiskt mycket låga nivåer.
Sverige Bygger, som tillsammans med tidningen Byggindustrin sedan drygt ett decennium tagit fram Byggbarometern som månadsvis följer byggstartvolymerna runt om i landet, har tagit fram en nytt mät- och trendverktyg: Byggstartstrenden.
Här mäts kvartalsvis det samlade värdet på byggstarterna inom de olika delsektorerna under tolv månader. Detta värde jämförs sedan med föregående tolvmånadersperiod.
Följer man Byggstartstrenden för nyproduktion av bostäder bakåt från första kvartalet 2005 så ser man en brant fallande och negativ kurva sedan fjärde kvartalet 2007.
Vid utgången av andra kvartalet i år låg de uppmätta investeringsvolymerna för nystarter (rullande tolv månader) hela 43 procent lägre än för perioden juli 2007 till juli 2008. Men där planar nerförsbacken ut och mellan andra och tredje kvartalet har jämförelsetalet förbättrats med 6 procentenheter.
Det ser alltså ut som ett trendbrott.
– Om man, med mer eller mindre facit i hand, tittar på marknadsutvecklingen det senaste året, så var det nattsvart det fjärde kvartalet 2008. Sedan lättade det en aning under första kvartalet i år och har allt accelererat sedan dess. I dag känns marknaden stark, säger Kjell Jansson, vd på Besqab.
– Jag känner igen mig i kurvans utseende. De flesta aktörer som har outnyttjade byggrätter i dag verkar helst av allt starta så snabbt som möjligt. Men det finns fortfarande farthinder; det är lätt att fastna i planprocessen och banksystemet är fortfarande trögt. Det är fortsatt svårt att få loss kreditiv och det behövs höga nivåer av förhandsbokningar för att få klartecken från bankerna.
Bilden av bankernas agerande är tydlig: det är fortfarande ganska trögt att hitta projektfinansiering. Samtidigt ser det ut som om hushållen har lättare att få igenom nya bostadslån. Eskalerande köptryck och stigande skuldsättning hos de svenska hushållen gör att det åter börjat tisslats om risk för en bubbla på individ- och hushållsnivå. Sticker räntan iväg uppåt sitter förmodligen många nyblivna bostadsrättsinnehavare risigt till.
Hos de stora börsnoterade bostadsbyggarna råder just nu meddelarförbud i avvaktan på niomånadersrapporteringen. JM har dock redan lämnat sin rapport. Och utfallet ser ut att stämma med hypotesen om ett trendbrott.
Under årets nio första månader sålde JM 2 282 bostäder jämfört med 1 601 för samma period 2008 och man har byggstartat 1 446 bostäder (1 483).
”En god försäljning i den pågående produktionen och en god bokningsnivå medger produktionsstart av nya bostadsprojekt i takt med att projektfinansiering säkerställs”, skriver JMs koncernchef Johan Skoglund i rapporten.
Michael Cocozza, vd på Botrygg, håller också med om att det är ”klart bättre snurr på marknaden nu jämfört med i våras”. Förklaringen är, menar han, de låga räntorna som han räknar med kommer att stå sig under hela 2010.
– Nästa år drar vi igång 300 nya lägenheter där tre fjärdedelar är hyresrätter och en fjärdedel bostadsrätter. I somras var bankerna helt kalla, men nu är det lite bättre, säger Michael Cocozza.
– Jag är optimistisk när det gäller bostadsrätter. Hyresrätter är en annan femma. Vi startar en hel del hyresprojekt nästa år, men det verkar troligt att oppositionen kommer att föreslå ett stimulanspaket för nyproduktion av hyresrätter. Effekten kan bli en ”politisk styrd konjunktursvacka”, att företagen avvaktar med att dra igång projekt till dess att valet är avgjort, säger Michael Cocozza.
Byggstartstrenden:?Nyproduktion av bostäder
 Värdet på nystartade bostadsprojekt (nyproduktion) kvartalsvis. Summan motsvarar det samlade värdet på de projekt som startat de senaste tolvmånaderna och jämförs med föregående tolvmånadersperiod. Exempel vid fjärde kvartalet 2005 låg byggstarterna för rullande tolv månader 33 procent högre än vid föregående tolvmånadersperiod.